Litet roslexikon
Flora Linneas roslexikon för dig som vill lära dig mer om rosor.
en artros har uppstått naturligt utan människans hjälp. När två rosor av samma art korsas blir resultatet alltid en likadan ros. De flesta artrosor är mycket robusta och lättodlade. Ex på vildrosor: Rosamajalis, Rosa canina. Jfr artroshybrid samt vildros.
en artros har korsats med en annan sorts ros. När en arthybrid korsas med en annan ros blir avkomman alltid en genetiskt helt annorlunda ros. Exempelvis kan två vita arthybrider ge en avkomma som är cerise. Ex på arthybrider: Rosa canina ’Abbotswood’, Rosa helenae ’Hybrida’. Jfr artros samt vildros.
term som beskriver växtsättet hos en ros. Avser vanligen rosor med buskigt växtsätt som utan stöd eller uppbindning blir mellan 1m och 3m höga. Jfr klätterros, parkros, rabattros och rambler.
ros som blommar en gång per växtsäsong. Många engångblommande rosor bildar nypon och de är ofta
robustare och större än återblommande sorter.
ros som skapades innan 1867 då den första moderna rosen togs fram, ’La France’. Avser även nyare rosor som hör till gamla sortgrupper som t ex gallicor, albarosor etc. Exempel: ’St Nicholas’ hittades i en trädgård 1950 men räknas till gammaldags rosor eftersom det är en damascenerros vilken är en gammaldags sortgrupp. Jfr modern ros och sortgrupp.
ros som används som okuleringsunderlag eftersom de har välutvecklade rotsystem. Flora Linnea använder Rosa canina samt Rosa multiflora som grundstammar. Se okulera.
term som avser frosthärdighet dvs hur väl en ros motstår vinterkyla. Motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur inkluderas INTE i denna term. Rosens härdighet indikeras genom vilka växtzoner den klarar. Se zon.
ros som blir vackrast när den får uppbindningsstöd. De flesta klätterrosor har ganska stora blommor och många är återblommande. Jfr rambler.
ros som producerar blommor under större delen av växtsäsongen. Jfr engångblommande, remonterande och återblommande.
en ros skapad av människor. Marktäckare: ros som oftast blir bredare än hög eller som fungerar bra i massplantering för att täcka en markyta. Oftast mellan 0,3m och 1,2m hög.
svampsjukdom som gör att knoppar, knoppskaft och nya skott ser ut att vara pudrade med mjöl. Ger sällan större skador på rosen. Kan i viss mån förebyggas med adekvat vattning.
ros skapad efter 1867 som inte tillhör en gammaldags sortgrupp. Jfr gammaldags ros.
förökningssätt för rosor. På sensommaren görs ett litet T-format snitt på grundstammens rothals och i det sätts ett öga (rosens lokala tillväxtzon) från den ros som skall förökas. Snittet täcks med en specialtejp. På våren skäres alla grenar ovanför T-snittet av och det okulerade ögat börjar då växa. Rosen skördas sedan på senhösten. Se även grundstam, öga samt rotäkta.
det ställe där ögat har placerats på grundstammen och där roten övergår i grenar. Vid plantering bör okuleringsstället placeras minst 10 cm under färdig jordyta. Dels skyddas på detta sätt det fryskänsligaste stället på rosen och dels blir rosen med tiden rotäkta då de nedsänkta grenarna slår egna rötter. Se även öga, okulering samt rotäkta.
stor buskros, oftast högre än 1,8m.
term som beskriver rosens växtsätt. Avser vanligen moderna rosor som inte blir så täta som buskrosor och oftast inte högre än 1m.
från början engelsk term som beskriver de mycket starkväxande klätterrosor som är engångblommande med små blommor i stora klasar. Jfr klätterros.
en ros som blommar två gånger per säsong remonterar. Jfr engångblommande, återblommande och kontinuerligt blommande.
svampsjukdom som kan angripa vissa rosor. Angreppet syns som ”rostfläckar” på rosens blad, och vid svårare angrepp även på grenar, nypon och knoppar. Leder vid större angrepp till bladavfall.
ros som växer på egen rot. Rotäkta rosor kan ej slå vildskott.
oftast de bästa och mest blomvilliga skotten som sätts nere vid roten. Viktiga för att hålla rosplantan ung. Bör endast tas bort om de uppträder i besvärande mängd. Jfr vildskott.
Sortgrupp:
grupper av rosor som har liknande genetisk sammansättning och egenskaper. Ex gallicarosor, albarosor, damascenerrosor. Jfr sortnamn.
Sortnamn:
det namn som är specifikt för varje enskild sort, t ex ’Maiden’s Blush’, ’Nevada’. Jfr sortgrupp. Storleksangivelser i denna bok liksom i den mesta litteraturen anges först höjd i meter sedan bredd. Ex 1,2m x 0,9m är 1,2 m hög och 0,9m bred. Hur stor varje enskild ros
faktiskt blir påverkas naturligtvis även av flera andra faktorer, som t ex klimat, skötsel och inte minst beskärning.
Svartfläcksjuka:
svampsjukdom som kan angripa vissa rosor. Angreppen ses som mörka, nästan svarta fläckar på bladen, sedan bildas oftast en gul kant runt det svarta och
det angripna bladet ramlar av. Kraftiga angrepp kan leda till fullständigt bladavfall.
Vildros:
ros som förekommer vildväxande. Oftast mycket lättodlade och robusta. Jfr artros och arthybrid.
Vildskott:
skott som sätts från grundstammen på okulerade rosor. Bör avlägsnas så nära roten som möjligt för att inte grundstammen skall ta över, jfr rotskott. Se även
okulera och grundstam.
Zon:
Sverige indelas i 8 växtzoner där zon I är den zon med mildast klimat och zon VIII den tuffaste (kalfjäll). Rosens zonangivelse ger en indikation på rosens härdighet. Notera
dock att i en normal trädgård kan det skilja på både en och två zoner beroende på om man t ex planterar i skyddat sydvästhörn eller i utsatt norrsluttning. Zonangivelser är alltså inget exakt instrument, lär dig din trädgård och experimentera gärna! Se härdighet. För att se en bild över sveriges zoner klicka här!
Återblommande:
ros som blommar mer än 1 gång per växtsäsong. Jfr engångblommande, kontinuerligt blommande och remonterande.
Öga:
betäckning på den tillväxtzon som sitter i varje bladveck på rosen. Kan oftast ses som en liten knopp eller utbuktning precis ovanför bladfästet på grenen.
